lollopollopäron

Jag vaknade i morse, och började dagen med ett glas vatten och en banan. Kändes väldigt...uppfriskande, men jag har hört att det ska vara bra att dricka vatten på morgonen för att rensa magen eller nått sånt där.

Sedan tog jag på mig löpardojorna och stack ut och sprang. Mmm, hurtiga klubben tänker ni, men ja lovar att det var ganska skönt och sticka ut och springa är deffenitivt inte något som jag gör för jämnan. Men det ska bli mitt mål i sommar, att springa minst en gång i veckan. Får se om jag klarar det!! Peppa mig alla som kan!

Sen kom jag hem och tog en snabb dusch, sedan brunch bestående av allt möjligt. Macka, lite rester som var kvar sen gårdagens middag, och juice. Men nu i skrivande stund är det snart dags att träffa Olle, vi ska åka till Kista och shoppa lite är det tänkt. Missförstå mig inte, Olle är inte hennes riktiga namn, men hon kallas för det. Emma heter hon egentligen, men Olle låter bättre.

Måste hinna till bussen nu, ta hand om er och så skriver jag snart igen!
Ciáo

Hallu,
Nu har jag stött på ett STORT problem!! En del av er som bloggar har ju egna blogglayouter, d.v.s att ni kan välja vad ni vill att ha som bakgrund. Hur sjutton gör ni det? Vad jag vet så är det bara dom förinställda som man kan välja, men jag kanske har missat något eller några?

Vore tacksam om nån kunde berätta för mig hur man gör? Schysst!! <3

Tjuhuueee!!
Idag jobbade jag på mitt första sommarjobb... Ok, sommarjobb och sommarjobb, men jag arbetade iallafall och jag fick pengar för det. Jag jobbade som tennistränare för yngre barn och det var ganska skojjigt. Samling 09:00 på X's- grusbanor, därefter genomgång med barnen och lugnande ord till päronen som ogärna lämnade kvar sina ungar med två hispiga tonårstjejer, och en lite äldre och inte fullt lika hispig kille.   
   Sedan uppvärmning och sedan förklarade vi di verse övningar, och det var verkligen "di verse" övningar som vi gjorde. Alla övningar man kan tänka sig att göra på en termin kändes det som att vi gjorde på en dag. Men mycket hann vi med.

Sedan lunch runt tolvslaget, köttbullar och luft-makaroner. Luft-makaroner är min och Nicoles benämning på snabbmakaroner utan något som hels spår av fullkorn eller "di verse" nyttigheter. Rent ut sagt som att sitta och käka luft!

Efter lunch 45 min chill, sedan tennis iegn fram till klockan fyra. Med di verse övningar!
Sen slut för idag tack för idag, bra spelat, kul att du kom, samma tid igen imorgon, ha det bra, hej!

Samma sak lär jag säga de närmaste fyra dagarna klockan fyra på eftermiddagen. Men jag klagar inte, det är ju trots allt ett sommarjobb!



så...Veckan kugg-fråga till er: Har du sommarjobb? Vad jobbar du med? Är du nöjd?  

Var med mamma idag och handlade kläder. Meningen var att jag skulle köpa nya springskor, men när vi var klara hade jag köpt joggingskor men även en tenniskjol, shorts och två t-shirtar.
Tenniskjolen var bedårande. Lila med rosa detaljer, och underbrallor i lila. Så het jag kommer bli på banan i sommar!

I och försej är Båstad veckan över, men det lär ju finnas fler tennis-tillfällen i sommar. Då kan jag ha nya kläderna och kommer lysa! Dessutom ska jag jobba som tränare för yngre knattar i sommar, redan imorrn faktiskt. Så det kanske lönar sig att jag köpte lite nya grejer.

puss se yaaaa!

Tänk dig att göra det du älskar mest sex timmar per dag, fem dagar i sträck. För min del är det att spela tennis, men för andra är det helt andra saker som forboll eller shopping.

Men jag åkte, tillsammans med min tennisklubb, till Båstad i en vecka och spelade tennis. Båstad är ju tennisens Mecka, så att bara komma dit var en upplevelse i sig. Allt i den lilla staden kretsar kring tennis, och om man skulle räkna antalet tennisbanor som finns där, skulle man antagligen komma upp i en väldig mängd tennisbanor. Jag vågar inte chansa hur många det kan finnas men... ja... det finns en del.

Så dagarna i Båstad, på pensionatet Malengården, började med att vi gick upp vid halv åtta för att äta frukost. Frukost bestående av fil och flingor och smörgås. Sedan förberedde vi det sista inför dagens etapper, d.v.s borsta håret och tänderna, och sedan blev vi uppplockade av tränarna i bilar. 
   Men jag som "alltid" har turen på min sida fick vänta en halvtimme, timme på att bli hämtad med bil. Vi var för många ungdomar så tränarna fick åka flera gånger och hämta oss. Och som jag sa så lyckades jag alltid komma sist. Men what a fuck! That's life!

Sen spelade vi fram till klockan tolv, då det var dags för lunch. Och luncherna var väldigt speciella. På ett långbord dukades det upp allt vad man kan tänkas ha på en mackan, d.v.s ex rödbetssallad, köttbullar, lax, potatissallad, tomat, räkor, brieost, salami och mycket mera. Sen gjorde man sin special-baugette med vad man än ville ha på. Fiffigaste luncherna som jag har ätit i mitt liv iallafall.

Sedan spelade vi ca tre timmar till, och sen var det dags att åka hem. Jag sist som vanligt, men jag satt iallafall inte ensam kvar. Sedan dusch, och sen middag. Efter middagen kortspel eller förbereda nattens eventuella bus.
Jag och Nicole var kungar över busen, även om de andra gjorde väldigt bra bus de me. (Nicole kan intyga om de gamla ostmackorna som vi slängde in genom tränarnas fönster mitt i natten)
   Ett bra bus jag och Nicole gjorde var att sno en liten sak av alla som var med på lägret, och vi antog att de efter någon dag skulle sakna. T. ex hårborsten eller ett par kalsonger. När vi hade en sak från alla några dagar senare var det inte nån som hade en aning om att det var vi som hade tagit dem.
 Slutfinischen kom när vi slog in alla saker i presentpapper och hängde upp det i taket i uppehållsrummet, en natt i slutet av veckan. Jag och Nicole ska inte ta åt oss äran själva. Fyra andra boys hjälpte oss med paketinslagningen, efter att de märkt att de saknade några grejer och listade ut att det var jag och Nicole som låg bakom det.
 Men buset gick hem och alla blev fett förvånade när de vaknade morgonen därpå och såg att det hängde paket i taket. 

Men så flöt veckan på, och dagen kom då vi skulle åka hem. Sorgligt men sant! De flesta sov på tåget, eftersom vi inte hade gått och lagt oss sista natten. Men jag minns innan jag somnade, att jag LÄTT skulle komma tillbaka nästa år.

Jag vaknar upp,
Solen har för länge sedan själv vaknat ur sin korta men välbehövliga sömn.
Det är knäpptyst i huset, förutom den ensamma illla flugan vid fönstret
som själv surrar omkring och letar efter den enda vägen ut.
Men jag tycker ljudet är trivsamt.
Det stör mig inte att att den lille stackaren dunsar mot fönstret,
utan det är en speciell känsla som infinner sig med dunset.
Det är känslan av sommar, och jag börjar snart fundera.
Varför är det så tyst? Ingen hemma? Underbart!

Sedan vaknar jag till av väckarklockans tjutande alarm.
Välkommen till verkligheten!
Jag ligger tyst och stirrar in i det bäcksvarta morgonljuset,
lyssnar, lyssnar,
men inget surr hörs, och inga solstrålar tränger in bakom persiennen.
Det är en helt vanlig dag, en helt vanlig vinterdag i slutet av november,
och sommaren är så långt borta den kan vara.
Jag vänder mig om, drar täcket över huvudet, somnar om.

Men samma dröm förföljer mig i veckor,
Underbart! tänker jag innan jag vaknar.
Men det är väl det som är meningen med sommaren,
att man ska längta och längta tills man inte längre står ut,
och då är den här!



Glad sommar alla läsare!

Alla vet vi att när det vankas gymnastik i skolan, då är det verkligen livet eller döden man har att välja mellan.
Livet eller döden defineras också som "kämpa tills du stupar eller ge upp direkt", och det är ett skolämne som de flesta har otroliga eller o-troliga minnen från. 
   Själv har jag båda delarna. Oftast när det kommer till ämnet gymnastik, exempelvis på fredagseftermiddagarna vid tre tiden (då man är i det lägsta blodsockertillstånd man kan befinna sig i) brukar jag faktiskt vara en riktig fighter. Man lullar runt där i gympasalen iklädd mjukisbyxor och t-shirt, och livet känns liksom inte alltför komplicerat....

Men det är då den gälla och välbekanta signalen av en visselpipa ekar i salen. Ut ur redskapsförrådet kommer gymnastikläraren, och med ett "beeeeppp"...."beeeeppp"...."beeeeeeeeeeepppp" påminner hon oss om att verkligheten minsann inte är så vacker som vi tror. För att försäkra sig om att vi aldrig, aldrig någonsin, kommer att glömma bort hur en visselpipa låter, tar hon sin "FINA"(host*) truddelutt igen.

"BEEEEEEPPPPPP!!!!" 

Det är dags för dagens lektion. Alla samlas. Kan ni ta fram redskapen? -Javisst! säger klassen.
Spurt och trängsel fram till förrådet, sedan kaos tills alla redskap är ute i salen.
    Men det är nu det börjar. Människans uregenskaper uppenbarar sig, och hela gympasalen är snart förvandlad till en stor djungel där man kan se att människan är släkt med apan. De stora, biffiga grabbarna som innan stod utanför och rökte, har nu bytt skepnad och inträdit i rollerna som han-apor. De klättrar på ribbstolarna och hänger i repen, som om de aldrig hade sett en gymnastiksal förut. 
   Men jag ska inte klaga på er killar! I en gymnastiksal kan ni ju få utlopp för alla dessa känslor ni inte släpper ut annars, så jag antar att det är av eran natur att omedvetet bete er som apor i gymnastiksalar.

Självklart ska jag inte trycka ner er killar utan att tracka oss tjejer efteråt. Vi är inte så extremt mycket bättre vi. 
   Vi beter oss fjolligt, riktigt tjejigt och såååå mycket mer feminint än vad vi gör annars. Vi flätar håret, hjular och beter oss som parningssugna hönor eller nått. 
   Men allt det som vi gör på lektionerna hör ändå liksom till vardagen. Ingen gympa utan tjejernas fniss och killarnas överspända muskler, och ingen vardaglig gymnastiklektion utan en arg och bitter gymnastiklärare. 

Men that's life!! Vad ska man göra? Förbjuda tonåringar i puberteten och slakta alla gymnastiklärare? Skulle inte tro det!
Istället får man ta dagen med en nypa salt, och använda ordet chilla så många gånger att man tillslut dör av chill.     

Kära läsare,

Har ni någonsin tänkt på alla de stora frågorna, och framför allt valen, som vi ställs inför i livet? Hur ska vi kunna fatta de rätta besluten och svara de rätta svaren, när världen ser ut som den gör idag?
   Livet handlar om tro, hopp och kärlek. Allt har en mening och ingenting är onödigt, livet är som det är. Utan alla filosofiska frågor och pedagogiska....eller.... nä....eller jo förresten....människan var skapt för att leva och om vi ska gå lite djupare i på ämnet om homosapiens sapiens.... eller äh förresten....ja skiter ít! DET HÄR ÄR INTE MIN GREJ!!!
   Låt några personer som verkligen VET vad de pratar om ta hand om den kategorin, så tar jag hand om resten.

Och resten är det som kommer att stå i den här bloggen framöver. Det vill säga allt som intresserar mig (egoismen flödar!), men även andra saker som exempelvis listor, tips och kanske nån lite gästbloggare. Gud vet vad som kan hända i denna blogg. Det får ödet bestämma, om inte jag hinner göra det först!


Välkommen till bloggarnas blogg, read and enjoy!